Fin tävling i fult väder. Regn och plus tre grader ungefär. Kom för sent till start men efter lite hopp över fållorna kom jag iväg i tid iallafall. Men det gick ganska bra i skogen. Fick några svackor rent fysiskt lite då och då men orienteringen gick helt ok.

S-1
Man sprang ut från väster om startpunkten så det var lite crazy att göra 100° kursändring direkt från start, men det gick bra. Svajade lite fram på berget men gick på kontrollen perfekt.

1-2
Följde berget bort. Inga problem.

2-3
Samma sak, utmed berget. Kom i kapp snubben som startade före mig vid trean.

3-4
Sprang tillsammans med honom till fyran, han höll lite snabbare tempo än jag klarade.

4-5
Kom iväg först och ledde oss lite snätt åt höger men såg kontrollen och tog den först ändå.

5-6
Snubben drog på i full careta så det var bara att hålla i hatten och hänga med. Ingen svår orientering direkt. Efter kraftledningen drogs han för mycket åt höger och jag följde med, men bara en liten bit för jag insåg att vi passerat beståndsgränsen. Vände tillbaka och tog kontrollen. Yes, nu låg jag före honom.

6-7
Pang

7-8
Började bli lite seg. Uppför. Men spikade ändå.

8-9
Tappade fokus. Först gick skosnöret upp och sen sprang jag åt fel håll. rakt norrut istället för väster. Fick stanna och fundera över var jag var när jag kom ner på stora stigen. När jag insåg vad jag ställt till med var det bara att lubba den väster ut. Var lite osugen på att braka igenom alla grönområden den raka vägen så jag valde att följa kraftledningen bort. Svängde av på ett halvbra ställe där det var väldigt småkuperat och jävligt. Blev nästan promenadtempo fram till stigen. Sprang upp för berget och blev lite osäker på toppen och fick sakta in. Det var bra för då ökade skärpan och jag tog kontrollen bra.

9-10
Trött, men sprang på ändå. Hörde att det var lite folk framför mig i skogen men såg dem inte. Upptäckte nu i efterhand på runoway att det var ett koppel om tre löpare varav en var han jag sprungit med tidigare. De hade alltså tagit smartare vägval mellan åttan och nian. Fan.

10-11
Gick bra. Full rulle, men tyvärr vek jag upp lite för mycket åt vänster precis innan kontrollen och hamnade i fel sänka och kärr. Insåg misstaget och vek av och tog den.

11-12
Två möjligheter. 1. springa ovanpå berget och slippa så mycket höjdskillnad, eller 2. springa utmed berget och sen klättra. Jag valde alternativ 2 och det var jävligt skönt (nedför) tills det var dags att klättra. Fyfan.

12-13
Inga problem, följde sankmarken bort.

13-14
Följde berget bort och rundade den högsta punkten.

14-15
Stämplade samtidigt som en sillstrypare tror jag. Han sprang alldeles för fort för mig så jag valde ett annat vägval runt berget. Det visade sig vara ett smart drag för när jag började närma mig kontrollen låg han bara några steg före mig!

15-16
Drog iväg före snubben och en annan dök upp och fick häng på mig. Det skulle de aldrig gjort för jag blåste iväg lite snett och kom till fel sankmark. De andra drog upp mot kontrollen men med lite fel vinkel. Jag insåg exakt var jag var och sprang upp och tog den utan att dom såg mig. Yeah.

16-17
Bara sprang åt det hållet speakern lät från.

Första nattorienteringen på över 10 år! Fick låna lampa av Joel. Kattis glömde sina dojjor hos sin kompis och fick vända om vilket gjorde att vi kom till tävlingen i grevens tid. De skulle precis plocka ner starten när vi kom dit men vi hann iväg. Kattis och Stina sprang med diodlampa och vanlig ficklampa, hehe.

S-1
Förvirring. Kändes som om det var första gången jag orienterade, ever. Kolsvart och det var skitsvårt att se höjder osv i början. Som tur var skulle kontrollen ligga på toppen av berget så det var bara att springa upp och leta. Hittade kontrollen utan större problem. Skönt.

1-2
Sprang nedför berget till stora stigen, vek av vänster när stigen korsade diket. Sedan upp och höger om lilla gölen. Genade över berget istället för att springa ner och runt på ängen. Touchade toppen av höjden innan och gled sedan ner söder ut och där var den, kontrollen.

2-3
Nu kändes allt perfa, det här var ju inga problem, så jag tog det lite lugnare men det skulle jag aldrig ha gjort och villade bort mig på den rätt så korta sträckan. Pinsamt!

3-4
Ner till ängen och sen stigarna bort.

4-8
Ja jag sprang från fyran till åttan… alltså åt fel håll på snurren. Upptäckte inte misstaget förrän jag var på väg till femman (8-7-6-5). Sjukt kuperat ner mot sjön, hamnade lite väl långt ner och fick kuta upp, eller ja, gå.

8-7
Upp till stigen och missade första avfarten och tog andra istället. Bara att vräka på. Stötte på Kattis och Stina vid kontrollen.

7-6
Stigen till muren och sen upp över ängen. Stämplade först i en kontroll som inte var min, men insåg att det var ju fel, jag skulle ju ha dikeskorset typ.

6-5
Vägen upp och sen genade genom skogen till topps! Här och nu insåg jag att jag sprang baklänges. Helvete. Upp med hakan, bestämde mig för att åtminstone ta alla kontroller på banan.

5-9
Tänkte först att jag skulle till tian men ungefär i höjd med första lilla ängen kom jag på att det var ju nian jag skulle till så jag gjorde en 90° höger och sen upp på stigen i hörnet, över vägen och parkeringen. Följde stigen bort till kontrollen. No problemo.

9-10
Över ängen och bort till kontrollen som låg mycket högre upp än jag trodde.

10-11
Den här gången fick det bli att runda på fältet, började bli riktigt trött. Stigen bort.

11-12
Sådärja då var årets tiomila-laddning avklarad!

Jennifer Pope resting. February 2008.

Årets första tävling för min del. Trodde faktiskt inte jag skulle kunna ställa upp med tanke på att jag låg däckad sjuk fram till och med fredagen, men jag repade mig fort och kunde stå på startlinjen idag. Tyvärr kom jag iväg 1.20 för sent från start eftersom jag och Karin Fägerlind inte var tillräckligt snabba till starten.

s-1
Brände stigen fram och vek av när jag kände att det var dags. Kände mig lite pirrig och undrade om jag skulle spika magiska första, och det gjorde jag nästan!

1-2
Fort ner på ängen som jag sen snäddade upp och rundade kullen lite. Kom lite för mycket till höger så jag fick gå på fel sida av branterna, sen blev det lite fel riktning när jag väl kom upp på toppen och gjorde en liten miss (vilket jag hade glömt).

2-3
Gick bra, kanske lite för mycket öster ut. Lite småsnurrigt innan kontrollen. Stötte på två andra som var där och irrade samtidigt. (jag ritade in ringen fel, ska vara på punkthöjden, inte stenen)

3-4
Tog rygg på en av irrarna. När han inte såg kontrollen strax till höger om oss vek jag av och han hamnade efter. yes!

4-5
Tyvärr sprang irraren mycket snabbare än jag och var framme lite före mig till femman. Inga problem.

5-6
Efter att ha sett många i skogen innan blev det helt plötsligt helt tomt i skogen. Tänkte gå vänstra vägvalet i dalen och runda första höjden på vänster sida och sedan följa myrarna bort och runda hela berget, men istället kom jag alldeles för rakt på och hamnade vid grönområdet. När jag insåg att jag kommit så fel var det bara att byta vägval och satsa på att bränna rakt fram och gå upp på berget i sänkan. Passade på att stanna och knyta skorna i backen då jag ändå inte orkade springa uppför (när ska jag lära mig orka det??). Hmm, upptäcker nu att strecket inte stämmer. Egentligen kom jag lite för långt till höger till kontrollen men såg den som tur var i ögonvrån.

6-7
Bara att bränna på raka spåret. Var lite osäker på om jag höll rätt riktning men tillslut kom kontrollen, så jag hade visst det.

7-8
Inga problem, bara att hålla höjd.

8-9
Nu dök den där irraren upp igen. Jag tog rygg och det skulle jag aldrig ha gjort för rätt som det var hade vi hamnat utmed den vänstra sluttningen av berget… faaan! Vände om visade grabben var kontrollen låg, hehe.

9-10
Blev stressad av honom igen, för när jag började bege mig väster ut gav han sig av rakt norr ut. Frågan är om han kanske inte hade exakt samma bana som jag… Jag sprang ner för berget och hamnade hela vägen nere i kärret som jag följde bort. Korsade stigen och visste inte riktigt var jag hade korsat den. Sprang upp i fel sänka först och då förstod jag att jag var i fel så jag sprang bort till rätt.

10-11
Kutade på stigarna bortåt och fick syn på starten på avstånd. Följde kanten av det förbjudna området bort till berget. Nu märkte jag att jag började bli trött och gjorde en hel del dumma val, men kontrollen hittade jag iallafall.

11-12
Inga problem, bara att lubba på i rätt riktning så kom den tillslut.

12-13
Följde stigen.

13-14
Wrroom

Nu hoppas jag att SR börja sända repriser av plattityder igen på radion, inte bara i SR Minnen.

Solig och fin dag i Nackareservatet. Peter Hemmingsson hade lyckats göra en ritkigt klurig bana. Eller, den var nog ganska lätt, det var mig det var fel på. Det gick att hålla ganska hög fart hela tiden idag men tyvärr blev det alldeles för mycket tid lagda på två kontroller. 58 minuter på 7,3 km.

s-1
Elljusspåret upp.

1-2
Här fanns det tre möjligheter. A. Vänstervägval på något vis. B. Rakt fram. C. Högervägvalet på stigen. Fredrik gick vänster, Jonas gick rakt på och jag gick höger. Kärret var väldigt bra att kuta i, åtminstone på stigen. Wroom!

2-3
Följde stigen ner till golfbanan och vek av genom snår och gamla schaktmassor fram till kontrollen. Inga problem.

3-4
Bestämde mig för att gå vänstra vägvalet och springa på övre stigen bortåt för att sedan vika av och korsa nästa stig. Var inte så klar i skallen och trodde att jag kommit ut mycket högre upp på stigen än jag egentligen var. Sprang fram tills stigen skulle svänga höger och vek av där. Problemet är att jag var vid helt fel högersväng vilket gjorde att jag hamnade alldeles fel. Såg flera öppna kärr som jag inte lyckades läsa in mig på. Tillslut såg jag körvägen ett par hundra meter söder om mig och insåg att jag kommit heeelt snätt. Virrade omkring norrut och hamnade tillslut vid röset (som var utanför kartan, hade vikt bort den biten) och kunde äntligen läsa in mig och bränna bort till kontrollen. Fan vad irriterad jag var.

4-5
Blåste på rakt sydväst med sikte på att inte komma ner för långt till höger och branterna. Gick bra. Kutade lilla stigen och korsade den större och hej vad bra det gick! Passerade kontrollen på ett par meters avstånd utan att se den eftersom jag trodde jag inte var riktigt framme än. Sprang runt och virrade och fattade ingenting. Såg stora kraftledningen på avstånd och förstod på ett ungefär var jag var. Vek av och hittade skärmen. - Vafan, här har ju jag varit?

5-6
Tog den diffusa stigen bort till den större som jag korsade och tja inga problem.

6-7
Stack tillbaka ner till stora stigen och över bron och sedan upp direkt till vänster.

7-8
Jag tror mitt GPS-spår visar fel för jag tror jag sprang på den högra av de två stigarna. Stötte på Fredrik uppe vid korsningen av vägen. Han tog det lugnt.

8-9
Full rulle på stigarna. Kom ner bra i sänkan och kom fram perfekt. Såg aldrig kontrollen vid branten och trodde att det kanske var höjden, men hittade inget där heller så jag sprang vidare mot nästa kontroll.

9-10
Tog stigen höger om kullen. Den var snabb och skön. När jag väl vikit av från den började jag svaja lite i riktningen och kom lite snätt. Jag var faktiskt uppe och snuddade vid höjden till höger innan jag vek av mot kontrollen. Kom till fel brant först.

10-11-12
Elljusspår, väg elljuspår osv

12-m
Tänkte springa vänster och mellan de två höjderna för att hamna vid SOL:s klubbstuga. Istället fick jag för mig att gå 90° höger och hamnade helt fel fast det spelade ingen roll.

Joel spöade mig med fem minuter ungefär. Jag var snabbare än honom på alla sträckor förutom bom-sträckorna där jag hade dubbla tiden typ. Darn!

Iside a sauna, Grönklitt February 2008.

Reed. Dannemorasjön, February 2008.

Reed, snow and ice. Dannemorasjön, February 2008.

Ski stadium Nove Mesto, January 2008

s-1
Ville inte upp på berget så jag sprang utmed berget på lilla stigen och vek av upp.

1-2
Gick ut lite i fel vinkel, som vanligt, men rättade till. Höll mig på stora stigen fram till korsningen och började plöja genom skogen. Kände mig lite osäker när jag började närma mig kontrollen och gick lite till höger först innan jag upptäckte lite gubbar strax söder om mig.

2-3
Tänkte springa sydost men helt plötsligt var jag ute på stigen väster om kontrollen och fattade ingenting till en början. Men sen insåg jag mitt misstag och brände på. Ett litet barn som lämnat förra kontrollen samtidigt som mig var före mig på stora stigen sedan… Tog det vänstra av strecken upp till kontrollen, ville runda höjden.

3-4
Gav mig av väster ut för jag tänkte att jag skulle springa nedre vägvalet via kraftledningen. Men av någon anledning drogs jag norrut och ändrade min plan. Tog stora stigen bort och vek in.

4-5
Bara att springa på.

5-6
Här borde man nog sprungit öster och kutat runt på stigen hela vägen, för jag kan säga att det gick inte så fort att klättra upp för berget… Väl uppe på höjden var det bara att lubba på, dock med alldeles för hög puls. Blev lite osäker närmast kontrollen och fick virra lite. Syns inte på strecket men det gick sakta i slutet.

6-7
Virrade typ hela vägen till sjuan. Kände mig konstant snurrig och det var rena turen att jag hittade kontrollen.

7-8
Ner på ängen och sedan full rulle.

Fel bana låg i botten på den scannade banan (Mattias bana) så jag fick lägga in mina kontroller efteråt i photoshop. Idag regnade det och kändes allmänt olustigt att åka på orientering. Igår var jag oerhört bakis och spriten från festen i fredags satt i lite fortfarande. Men som vanligt glömmer man bort alla (andra) problem när man ger sig iväg ut på banan. Istället blir det nya problem (som idag var en hel del) att slåss mot.

s-1
Här var det bara att springa på ner till vägen och sen vika in när det var dags. Gick in kanske lite för tidigt men spikade sen.

1-2
Trodde faktiskt inte jag var så långt till höger innan jag fick se gps-spåret men jag förstår det nu, för jag var riktigt förvirrad där ett tag och körde bara på magkänsla och hittade kontrollen ganska smärtfritt. Hade kunnat tagit mycket längre. Tur. Träffade Viktor där som skulle till en kontroll låååångt därifrån.

2-3
Sicksackade lite på stigarna men kom ner till ängen som jag korsade och sen över till kontrollen. Inga problem.

3-4
Stod och velade ett bra tag om vilket vägval jag skulle ta. Antingen vänster om kärret och på stigarna och vänstra elljusspåret för att sedan klättra upp på berget. Eftersom jag var osugen på klättring valde jag det högra vägvalet. Ut på vägen, kanske lite väl mycket åt höger men väl på vägen gick det undan. Fick för mig att gena lite från vägen för att genskjuta stigen norr om höjdpartiet. Istället halkade jag in på en annan stig som inte var med på kartan som ledde mig helt fel ner till elljusspåret. Jag hade ingen aning om var jag var eftersom ingenting stämde. Jag hade hoppats att jag skulle komma ut på andra sidan höjden men nu var det istället uppåt på spåret. Tillslut fattade jag vilket misstag jag gjort och kubbade bort på spåret och sen upp på höjden för att följa åsen fram mot kontrollen. Kom lite snett och justerade.

4-5
Kom lite för mycket åt vänster.

5-6
Sprang ut på vägen och sedan lite vänster för att hoppa in i skogen och ge mig av norr ut strax vänster om högsta höjden. Försökte sedan ligga på de torra delarna av kärret för att få rätt riktning. Fanns inte mycket att läsa på men hade tur och hittade kontrollen direkt.

6-7
Följde gamla kraftledningsgatan bort och svängde av lite innan stigen sen rakt över och spik.

7-8
Första kontrollen jag gick på kompass till. Satte den lite åt höger med avsikt. Hittade sänkan innan branten och tjo!

8-9
Ut på stigen och följde den en bit. Hade tänkt ta den otydliga stigen men såg att området var ganska lättlöpt så jag vek av tidigare. Kom ner bra men var lite osäker på om jag gått rätt. Var bara att följa kärret och se ifall diket dök upp och det gjorde det!

9-10
Tänkte springa vänstervägvalet på stigarna runt och komma söder ifrån till kontrollen, men råkade hoppa på fel stig och hamnade vid stora stigkröken. Helvete. Vägrade ta den så jag vek tillbaka ut på en midre stig och gick istället rakt mot kontrollen. Kom någon kurva nedanför innan jag förstod att jag skulle upp högre.

10-11
Gled på de öppna berghällpartierna lite åt höger för att sedan vika av vänster. Tyvärr var det lite knixigt och fick klättra lite men hade inga problem med att ta kontrollen.

11-12
Hade tänkt gå vänstervägvalet på stigen utmed diket nästan mot nian men halkade in på fel stig ganska tidigt. Fick vända när jag upptäckte att jag sprang rakt söder ut… Trodde jag var på nord-syd stigen nordost om där jag var och fumlade vidare öster ut. Rätt som det var dök sexan upp och då förstod jag var jag var. Snurrigt. Bestämde mig för att ge upp stig-orienterandet helt och fokuserade helt på höjdkurvorna istället. Då gick det mycket bättre.

12-13
Följde rågången söder ut och rundade kärret och hoppade på rågången igen och där satt den!

13-14
Tog högervägvalet och genade upp mot elljusspåret. Hade iofs inte tänkt hoppa på det så tidigt utan tänkte springa parallellt med det men helt plötsligt var jag vid spåret så det var bara att hoppa på. Tänkte sen vika av direkt vid kärret men det såg so ogästvänligt ut där så jag fortsatte på mysiga elljusspåret. Fast det gick inte lång tid förrän jag blev otålig och vek av ut i skogen igen. Körde rakt mot kontrollen. Såg Mattias som ledde mig fram till kontrollen.

14-15
Körde vänstervägvalet. Kanske inte det bästa men jag kom åtminstone före Mattias till 15. Han körde höger/raktpå.

När vi hade duschat färdigt gick vi hem till Sebastian som bjöd på varma mackor, varm choklad och bananer. FANTASTISKT! Så ska det se ut hos fikasektionen!

Banan var väl ungefär 5 km och min distans blev (enligt GPS:en) 6,3 km.

1-2
Följde branten och tog sedan sikte på nästa höjd med småbranterna. Stötte på Karin som var på väg ut från kontrollen så fick lite hjälp på så sätt. 1.58

2-3
Drogs lite åt väster av någon anledning. När jag kom ut på stigen insåg jag att jag inte ville springa rakt genom alla kärren eftersom det var så sjukt blött. Gav mig av lite åt öster för att sedan följa höjderna bort mot kontrollen. En gubbe skulle precis ta kontrollen har jag för mig så han fick vara min “sista säkra”.

3-4
Brände ner så fort jag kunde till stora stigen där jag var för otålig för att springa runt så jag brakade på rakt igenom och det gick faktiskt riktigt bra! Följde stigen till stora böjen och gav mig sedan upp på berget. Såg några blåvita orienterare lite ner åt väster så jag drogs mot dem. Skulle jag aldrig gjort för rätt som det var insåg jag att jag hamnat nästan nere vid stigen och branterna. Ugh! Vänder om och hittar kontrollen ganska lätt. Dagens första bom. Fan. Skulle inte bli den sista. Tid från 2-4: 8:35

4-5
Jag har ofta problem med riktningen när jag ger mig iväg från en kontroll. Hetsar lite. Från fyran blev det lite konstigt eftersom jag kommit från fel håll till den. Det ledde till att jag gav mig av 90 grader fel från kontrollen och när jag passade kartan började jag passa den uppochner vilket gjorde att jag drog mig ännu mer norr ut. Sen upptäckte jag att jag sprang åt helt fel håll och vänte om. Hamnade på fel höj som jag följde. Just då hade jag ingen aning om exakt var jag var. När jag kom fram till kraftledningen insåg jag hur snätt jag kommit och fick parera det. Kom ner till femman helt perfekt men trodde att det skulle vara punkhöjden och inte sänkan. Såg ingen kontroll så jag drog först en sväng till öster och sen förbi den igen en bit åt väster tills jag insåg att det måste vara den punkthöjden. När jag kom fram till den igen låg kontrollen nedanför i sänkan istället… FAN. 3:50

5-6
Bra vägval. Bra kontrolltagning. Ville inte ge mig ner rakt söder ut där det var platt eftersom jag tänkte att det kunde vara för blött. Istället sprang jag en bit på stigen österut och vek sen av när för att följa åsen sydöst. Kom fram till stigen och följde den hela vägen tills jag vek av och sprang upp och spikade igen kontrollen. 4:02

6-7
Gick lite väl mycket åt norr. Tänkte springa ovanpå höjden hela vägen, men det blev ändå rätt så bra. 2:02

7-8
Kontrakurs igen. Gav mig tillbaka norr ut för att sen landa på stigen. Fattade inte att det var den stigen utan trodde jag följde branterna på något vis. Höll kartan uppochned igen en stund och blev väldigt snurrig. Tills jag kom fram till stora stigen där jag först tänkte: åh nej stora stigen nu måste jag springa tillbaka, men sen kom jag på, hey, jag kan ju ta den nästan hela vägen fram till kontrollen, och gjorde det. Dålig väg men bra kontrolltagning. 1:45

8-9
Det fanns ett till vägval som kanske kunde vara snabbare och det var väster om hela berget (utanför kartan) runt, men jag såg inte det vägvalet utan lubbade fram till berget. Uhuh. Nu var jag så trött att jag bara lät benen rulla på utan att tänka men jag hade tur som kom ganska bra, fick runda branten för att få så lite kärr som möjligt på vägen upp till sista höjden innan stenen, som jag tyckte låg mycket längre ner i backen än hur det såg ut på kartan. 4:45

9-10
Följde stigen runt och fram till djävulsbacken som jag nu mera kallar den. Fyfan vad jobbigt det var att ta sig upp där. En snubbe framför mig sprang hela backen upp. Jag kunde bara gå och fick stanna då och då för att jag var så anfådd. Hur fan orkade han? Well, när jag väl kom upp på berget såg han helt förvirrad ut och jag sprang om. Kanske hade han långa banan? Sprang över åsen fram till surdraget där det visst var en liten brant jag fick hoppa ned för. Sen följde jag höjden bort mot kontrollen. Inga problem. 4:50

10-11
Kändes bra. Vid stenen kom jag ikapp tre Enskede-tjejer som sprang ihop. Av någon anledning tappade jag koncentrationen strax efteråt (kanske för att jag ville springa ifrån dom extra fort) och helt plötsligt hade jag ingen som helst koll på var jag var. Hade jag bara fortsatt rakt fram hade jag spikat kontrollen, men allt såg så konstigt ut i området så jag tänkte, hmm jag kanske har kommit för mycket åt öster? och gav mig av väster ut. Sen upptäckte jag kärret och chansade på att jag var rätt och vek av åt öster igen. Japp där var den och där var även enskedetjejerna igen. Fan! 3:26

11-12
Nu var jag förbannad och brände på allt vad jag hade för att slippa se enskede en gång till. Det var en bra taktik. Spikade. 1:10

12-13
Körde på norrut utan att riktigt ha någon koll men jag orkade inte bry mig så jag bara sprang på. Blev förvånad när det kom ett till berg efter det första. Eh dags att kolla lite på kartan.. men det gick bra. Över berget och sen ner till diket. pang på. 3:16

So now I think it’s time to start putting my routes online as a diary of my mistakes and good route choices. Unfortunately it’s too complicated to explain my routes in english so they will only be in swedish, but the maps can be read in any language of course!

Oh, I also created a new top category for the tag orienteering since I believe there will be a lot under that tag from now on.

Just outside Zdar nad Sazavou, January 2008.

This is parts of the orienteering map used

An orienteering map is very detailed with a lot of symbols and lines showing all sorts of information. For the runner, whos is usually heading from A to B, the most important is to see how fast he or she can run through the area. By looking at the symbols one could decide on the route to take.

In the book Banläggning (pg 122) published by the Swedish Orienteering Federation we could read that they have made calculations of how fast the best runners run on different types of surfaces. For example running in a normal forest will be at the speed of 5 minutes / kilometer. Road has 3.3 minutes / kilometers. This means that running on a road is a lot faster than running in the forest. Also the authors has made calculations of how much slower it is to be running uphill and downhill depending on the degree of the slope.

So to be able to get the GIS applications to do the job we needed not only to class all different types of surface types (paths, roads, forest, marshes), but we also needed all height information so we could calculate slope values.

the countour lines of the map

The problem with orienteering maps is that the contour lines that show height information are not classed with their actual height, they’re just lines. That’s enough for an orienteer but not for us. Since we needed all the height information we had to process the contour lines in AutoDem. This application did the job well, but it took time since I had to class many of the lines manually… Then the problem was to convert this information to one of our applications we were going to use for all the route calculations. It was HARD, but finally we found out a way. There are so many file formats in the GIS world, it’s crazy! It’s like if every developer has been living on their own planet.

Anyway. Finally we ended up with something like this:

This image shows the elevation by colours instead of contour lines, which was great for us! The darker red means bigger hills. After that we started classing all the different slopes in the elevation map so that steep hills gets higher friction values than flat surfaces.

Then we started to class all kinds of symbols and lines in the map, so that each symbol and line had a unique friction value. When adding all together we ended up with the image below. Here the darker red means slower speed. Roads are the fastest with bright yellow and parts of the forest with mashes etc are the slowest.

Next step was to combine these two maps into one. And it looked something like this:

Now we had all information we needed! Next step was to put out all the control points so that the GIS software could calculate how much it would “cost” for to get to every place in the map. Here’s an example, where it’s been calculating the time it takes to run to each place in the map with a start from the northern part (the lightest yellow). The darker colour, the longer time.

Next step was to use a function called pathway which calculate the fastest route from one point (the light yellow above) to any other in the map. The result is a line and the image below shows this line from the start to control number one.

As you can see, the application doesn’t want to take the route straight on. Instead the line follows a lot of paths and roads north of the line, passing roundint the lake from the north side. Just to give you an idea of this route compared to what “human” orienteers would choose, I asked some friends to draw their perfect route choice:

Here’s another route:

Final map:

So is these computer drawn route choices perfect? No, not perfect, but they are good! There is one big problem that we didn’t issue and that is some problems with the slope friction. First of all we had to do use the same friction values for downhill and uphill. In the graph provided by Banläggning, running downhill is even faster than running on flat surface, but only to one extent. When it gets too steep we can’t run fast and have to walk/climb down. Another thing is running along a hill side is not really possible in this model since it calculates the overall slope angle and not the actual direction you are taking in the forest. It is possible to do such calculations. That you do slope calculations for all directions of all points in the map but that was too much for the time we had for this project.

One day if I have more time I’m going to try and figure out a quicker way to convert the contour lines into a DEM.

Själv är jag uppväxt i Vällingby och hade brommaflyget över mitt radhus konstant i 18 år innan jag flyttade hemifrån. Mina föräldrar klagade hela tiden på brommaflyget. Grannarna också. Och på den tiden gällde det bara bullret.

Idag är det inte bara bullret som är ett argument för nedläggning. Faktum är att man behöver inte ens plocka fram klimat-snacket ens, för i dagens Stockholm råder helt galen bostadsbrist. För att lösa den bristen måste man bygga bostäder och var vill folk bo nuförtiden? Jo, centralt, och inte hundra mil från city. Skulle man frigöra ytan där Bromma flygplats ligger idag skulle många många många bostäder kunna byggas.

Okey, sen har vi ju den där lilla grejen som nu mera går under namnet “klimatet”. Alla vet hur det ligger till idag. Jag orkar inte gå in på hur åt helvete allt är, men en sak är säker och det är att vi måste dra ner på flygandet. Eftersom vi redan har en flygplats (Arlanda) 20 minuter från stan (med miljövänligt tåg) finns det ingen anledning att ha kvar Bromma. Förhoppningsvis sjunker även flygresenärerna i antal vilket också är ett argument för att vi inte behöver två flygplatser.

När Axén Olin drar till med valsen (i dagens debatt i kommunfullmäktige)

“- 50.000 bostäder genererar 30.000 bilister som åker till arbetet varje dag. Det blir 60.000 om dagen och på en månad blir det 1,2 miljoner resor till och från Bromma.”

Ja, då börjar jag undra vad hon har innanför pannbenet. Är det så att hon menar att man inte ska bygga fler bostäder alls? Eller hade hon tänkt att vi skulle bygga bostäder längre ut, så att det blir ännu fler och längre bilresor pga att man inte kan hålla igång kollektivtrafik så långt ut i glesa förorter? Herregud!!

Och det där med ett incitament köper jag inte. Vad skulle det göra skillnaden om vi stängde Bromma? Vi har ju fortfarande kvar Arlanda där man kan träna på energisnåla inflygningar och annat bullshit.

Fan va lack jag är. Lägg ner skiten, NU!

Och styr sen upp området ordentligt, ungefär så som man visioniserar i Stockholm at Large. Ingen keffig förort eller halvdan sjöstad. Läs boken.